Embark:here.

Man har en miljon saker man kan skriva om. Pa dagarna och natterna tanker man. Konstiga tankar.
Jag vet inte hur manga ganger jag har tankt tankar om vad jag ska andra pa nar jag kommer hem. Snart ska jag droppa en "forandra-lista" har. Men jag har sa mycket tid att tanka, att alla tankar glider ihop.

Somn. Ibland sover man hela tiden, vart som helst. Ibland ar det omojligt. Javla klibb, ljud, sang, stol....
Bad. Sjukt skont - men inte svalkande.
Ol. Jag haller mig till Chang. Och jag ar sa mycket battre pa att dricka, an innan jag for. Ett mal avklarat.
Manniskor. Halla Sverige. Australien och Sverige, det ar det som ar grejen.
Boende. Fyfan.
Veronica och Sara. Kan ni tanka olika for en gangs skull?

En flygresa till Peking som paborjas med att jag och en kinesman har fatt samma satesnr. Han maste andra sate fran sin fru, fast att jag sager att jag kan byta plats. Far sitta vid en nodutgang dar det drar kallt hela tiden! Kommer till Peking och det ar -6 grader dvs. javligt kallt nar man bara har klanning pa sig. Fordriver lite tid pa flygplatsen genom att ga! Satter mig sedan pa ett flyg som ar ganska forsenat, som ska ta mig till Bangkok. Far sallskap av lite annat folk, ger dem rejalt med stryk i Chicago. Flygningen tar ca en timma langre an beraknat, men allt gar jattebra och jag tar en billig buss till ett backpacker-omrade dar Sara och Veronica sitter och vantar pa mig sa fint.

De senaste dagarna har vi varit i Bangkok och shoppat, turistat, supit och varit bakfulla, ivf jag. Vi ledsnade helt plotsligt pa Bangkok nar vi blev ifranresta av alla som bekantat sig med oss. Sa imorse tog vi en buss till Hua Hin dar vi ska vila upp oss pa stranden i tva dagar innan full moon festen satter igang.

Allt ar najs och jag ska bli fett brun.

Välfärdsvärlden skrämmer mig. Uppfostran som barnen får idag är åt hevete och samma sak är det med den som dagens ungdomar fick när de var "små". Det är så många som inte vet hur man tvättar, diskar, städar eller tar upp efter sig själv. Jag tänker inte gå in djupare i det här, för att hela ämnet gör mig irriterad. Ska det behövas att alla pojkar/flickor genomgår lumpen för att få den där extra(nödvändiga) mognaden? Just nu kan det vara så, om inte sker en radikal förändring i hos föräldrarna där hemma i stugorna. Tvinga era barn att hjälpa till redan från början.

Nytt år, fräsigt!

Förväntningarna överträffar oftast verkligheten.

Eftersom det finns oskrivna regler om att det ska hända något på nyårskvällen, så är det bara att vara tyst och acceptera. Du har inget val, det ska vara fest, middag eller annan tillställning. Jobbar du, då är det synd om dig. Sitter du ensam, är du helt misslyckad.

Det finns olika nyårstyper:

Festfixaren - personen som går ut flera veckor, kanske år innan och gör reklam för sitt party som kommer att vara det största, alla kommer att vara där, det är DET som gäller.

Utväntaren - personen som inte svarar alls, eller säger "kanske" om alla erbjudanden. Det kan hända att det dyker upp något bättre och mer lockande alternativ ju längre man väntar...

Sista minuten - personen som vet att nyårsafton alltid firas under kvällen den 31 december och natten till den första januari, men som råkar glömma bort det just under december och i mellandagarna. Det blir ett febrilt letande efter fest under de sista timmarna. Lyckas alltid hitta något.

Tråkmånsen - Kanske en middag mellan åtta ögon? "Kan vi ta med barnen?"

Specialisten - Träffar alltid rätt, vet inte om det själv.

Vad som ändå finns gemensamt hos nästan alla personer, är att de flesta ändå känner sig besvikna efteråt. Förväntningarna och planerna blir oftast större än resultatet. Klänning och skor ska inhandlas. Färgerna som gäller för nyårsfirandet är guld och svart (BIG NEWS) -> alla går i likadana kläder. Champangen smakar skit och det finns inte en enda taxi att få tag på. Alla är fulla innan tolv och man får inte ens ett hångel.

Jag festar gärna, men tvinga mig inte, speciellt inte med förbestämda datum. Om jag tillhör "tråkmånsen"? Kanske värre än så!