Embark:here.

Nu ska jag berätta en liten berättelse med ett långt händelseförlopp. Den är totalt ointressant, men om du inte har något annat för dig så kan jag hjälpa dig med ditt tidsfördriv. Ja, här har du min problemhistoria som ännu saknar solskensslut.

Tisdagen den 16:e oktober var jag till doktorn för att visa upp mina eksem som jag har "lidit" av i hela mitt liv. Jag ville ha svar på vad dessa beror på och hur man kan behandla. En doktor som jag besökte för många år sedan kunde inte svara på det och jag fick inget svar den här gången heller. Starkare steroidkrämer skrevs det recept på och även dyra handkrämer skulle vara lösningen. Inte. Men en remiss skickades till hudmottagningens läkare på Södersjukhuset.
Den sista oktober kom det ett papper från SÖS om att jag skulle få en tid inom två månader för undersökning, alltså innan året var slut. Men det här var långt ifrån sant. Den andra april fick jag en tid.

Jag fick träffa en cool doktor som nästan blev personlig och berättade om vad sina barn hette och varför ingen av dem hade fått namnet Rebecca, fast att det var det finaste namnet hon visste. Hon skulle även velat använda mig och mina eksem till sina forskningsstudier. Hon var jävligt snabb i sin bedömning av vad jag "lider" av, atopiska eksem. Det är ca 15% av alla BARN som har det. Dr. Veronica tyckte att jag skulle träffa kurator Ursula för att prata om detta och diskutera FRAMTIDSYRKEN att satsa på som eksembärare. Blä. Jag skulle även ta blodprov för att utreda allergier. Samt allergi-stickprovstester som ska tas vid tre olika tillfällen. Även en ny salva för 400 spänn, som ingen vet om den fungerar skulle inhandlas. Kom igen.

Jag vill inte prata med en kurator, hela grejen skrämmer mig. Fast om en vecka ska jag dit och prata, för att Ursula ringde mig idag.